dagen vi fruktat...

är här..
på torsdag ska vi förmodligen avliva gundi, då hon har blivit mycket sämre.
och att ha henne kvar skulle vara egoistiskt utav oss.
vi måste tänka på hennes bästa, men gud vad ont det gör.
bara tanken på att hon inte kommer att komma till dörren och välkomna mig som hon alltid gör, ta första bästa sko och tjuta utav glädje som hon alltid gör..det gör så otroligt ont, ända in i själen.
den hunden har betytt så väldigt mycket för mig, hon har fått mig att se saker på ett helt annat sätt, att uppskatta saker som jag aldrig gjorde tidigare.
sjukt vad mycket hon gjort för mig.
hon fick iallafall ett bra sista år hos oss, en fin avslutning.

jag älskar dig gundi, du kommer alltid finnas med mig !